* Det finns miljontals små fingeravtryck på alla ytor under ca 70cm höjd.

* Du har kuddar, överkast och diverse mjuka fluffiga saker utspridda överallt, för att dämpa fall.

* Du är konstant på alerten, minsta ljud som kan tyda på bus och du flyger upp.

* Du har utvecklat ögon i nacken.

* Att duscha i lugn och ro anses som ovanlig lyx!

* När bebisen ska sova får du springa ett helt maratonlopp fram och tillbaka till sovrummet innan lillen äntligen    går med på att ligga ner och sova.

* Alla ägodelar har antingen fått flytta ut eller upp till en nivå som (än så länge) är bebis säker.

* Skohornet har flyttat från hallen och in i köket, och används numer som lås till kökslådorna.

* Dina hälsenor/fötter är ömma av att bli påkörda av gåstolen ca 10 000ggr varje dag.

* Du kan gå runt en hel dag med fasttorkade majskroks rester i ansiktet utan att märka det förens någon välvillig påpekar att du minsann har något på kinden!



Och allt detta till trots så är livet bara så underbart! Förutom kanske för familjens hund som numer flyttat upp på soffan stor del av dagen för att undkomma den lilla ligisten, bus sker såklart men det finns ju gränser för hur länge en hund orkar busa med en outtröttlig bebis =)




Mjukt överkast för mjukare landningar.


Glad bebis, han har ju äntligen lyckats slita bort listen till diskmaskinen. Yey!
(Hans mamma och pappa är mindre glada över hans bus)