Så var den här helgen över!

 

Vi har haft kalas för M idag och igår var jag på en liten shoppingtur på stan.

Tyvärr avslutade vi gårdagen på akuten, jag började tokblöda från såret efter operationen i måndags.

Men det var lätt åtgärdat tack och lov, gyn-läkaren penslade på nånting som stoppade blödningen och så fick jag några tabletter som jag ska ta några dagar.

Så nu håller jag tummarna att det läker ihop fort och bra nu.

Gör inte så många knop nu, vill inte anstränga mig så mycket att det börjar blöda igen.

 

Så nu blir det lite tv innan jag kryper i säng.

Jag och Emil är lediga imorgon så det blir en mysdag till 😊

 

 

 

Operationen igår gick bra.. och fort! 

Det är ju bekräftat att det är cellförändringar av grad 3 jag har/hade vilket innebär att det är förstadiet till cancer. 

Men förhoppningsvis så fick dom bort allt och så håller vi tummarna för att det bara var snälla cellförändringar. 

Så nu hoppas vi att det här är över och att det läker fort.

Själva operationen var inte alls farlig utan det var bedövningen som var det värsta och sen är det ju alltid vansinnigt otrevligt att sitta/ligga i den där stolen.

Har inte så farligt ont nu efteråt heller.

 

Däremot så har hela familjen blivit sjuka med feber och förkylning, första gången som hela familjen är sjuka samtidigt.. ändå bra jobbat att vi klarat oss i 5 år, och jag och Magnus har nog aldrig varit sjuka samtidigt innan heller.

Well well.. tacksam att vi har världens snällaste och lugnaste lilla kille som utan vidare myser i soffan och sängen med en film hela dagen.

Det han tycker är mest jobbigt är att vara snorig.. han verkligen AVSKYR det.. han tål inte att det rinner och torkar sig hela tiden.

Han blir på riktigt arg och frustrerad.. så svårt att inte le åt honom när utbrotten på snoret kommer 😊

 

Nu ska jag försöka sova och hoppas att vi alla mår bättre imorgon.

 

 

 

 

 

 Igår fyllde min stora älskling år.. vilket firades med jobb, sjukdom och tidig kväll.. haha vi får ta igen det en annan dag.

 

Idag slår Emil alla rekord i sömn.. klockan är strax efter 14 och han sover fortfarande.

Aldrig att han tidigare har blivit såhär trött av förkylning och lite feber.

Han har iaf vaknat till och druckit lite några gånger men sen somnat om direkt.. men han får sova så mycket han vill, uppenbarligen är det just det han behöver nu.

Och han känns inte så varm så febern är inte så hög att jag måste väcka honom för att få i honom medicin.

 

Så imorgon blir vi hemma båda två.

Han får vara med sin mormor medans jag är på sjukhuset och opereras.

Sen blir det vila och mys för oss båda.

 

 

 

Idag har jag fått en kallelse till operation, för att operera bort mina cellförändringar.

Känns inte alls kul!

Fast givetvis är det bra att dom tas bort och förhoppningsvisr det inget värre än vanliga cellförändringar.

25 Januari är det dags.

Med lite tur så har endometriosen lagt sig så jag inte har så jädra ont när dom ska vara där och peta.

 

Jag har nog förresten inte ens berättat om mina cellförändringar? 

 

I våras var jag på rutinkontroll för cellprov och fick efter några veckor svar och det stod att allt såg bra ut.

Sen gick det drygt 6 månader och 2 veckor innan jul ringer en sköterska från sunderbyn och säger att dom gjort en kvalitetskontroll på bla mitt prov och att dom då "hittat något".

Så jag fick en tid för ny provtagning där dom tittar med microskåp och tar vävnadsprover från livmodertappen.. jag har ju dessutom ett skov med endometriosen nu så jag hade ordentligt ont efteråt och blödde mer än vad som ansågs vara normalt men med lite vila så gav det med sig.

 

I måndags ringer läkaren jag hade och berättade att svaren kommit och att jag har uttalade cellförändringar, den högsta graden av förändringar.

Hon ville boka in operation för att ta bort dom.

Vilket är bra såklart men fy fan vad jag gruvar mig!

Ska be dom skriva ut bra smärtstillande så jag har hemma om det skulle bli sådär jäkla ont igen.

 

Känner också att jag är arg, hur kunde dom missa så stora förändringar i våras och skicka ut ett brev där det stod att allt var bra? 

Hur mycket värre hade det hunnit bli om jag gått med dom tills nästa rutinkontroll om 3 år?

Var ju bara ren tur att det upptäcktes nu.

Känns inte alls speciellt tryggt.. tilliten för vården fick sig en törn.

Spelar det någon roll att gå på kontroller om svaret man får ändå är felaktigt?

 

Givetvis ska man alltid gå på sina kontroller... jag är bara lite arg och bitter nu

Men nu håller vi tummarna för att det här går bra 😊

 

 

 

 

 

Haha.. undrar hur lång tid det tar innan man lär sig att skriva 2016!

Tycker det tar längre och längre tid för varje år 😉

 

Vi hade en väldigt mysig nyårsafton i husvagnen i stugan.. vi for hem på lördagkväll först.

Och på söndagen var vi och grattade min pappa som fyllde år på nyårsafton.

Jag hade lätt kunnat stanna kvar i husvagnen i en vecka till.. som alltid 😊

 

Idag har vi varit på BVC för sista gången.. kontroll och vaccination stod på schemat.

Lilleman var en riktig klippa och sa inte ett pip!

Efteråt var vi en snabbis på stan och sen har vi bara myst under en filt i soffan.

Känns så himla kallt ute nu när vi är vana med runt 0 gradigt.

Nu längtar jag efter vår och SOMMAR!!